Logistiksystemet

Försvarsmakten är en organisation för undantagsförhållanden och dess uppgift är att förbereda sig för och svara på militära hot som riktas mot Finland. Logistikverket innehar en central roll för styrning och utveckling av Försvarsmaktens logistiksystem som är en helhet, där Försvarsmakten och dess samarbetspartner ingår och som gör det möjligt för Försvarsmaktens trupper att fungera och att utveckla prestationsförmågorna i alla beredskapslägen.

Försvarsmakten är en organisation för undantagsförhållanden och dess uppgift är att förbereda sig för och svara på militära hot som riktas mot Finland. Logistikverket innehar en central roll för styrning och utveckling av Försvarsmaktens logistiksystem som är en helhet, där Försvarsmakten och dess samarbetspartner ingår och som gör det möjligt för Försvarsmaktens trupper att fungera och att utveckla prestationsförmågorna i alla beredskapslägen.

Finlands säkerhetsmiljö har under de senaste åren förändrats på ett sätt där en förkortad förvarningstid för militära kriser har accentuerats. Av Försvarsmakten kräver detta hög beredskap att, genom att kombinera de spetsförmågor som finns tillgängliga med trupper från reserven, svara på militära hot som kan uppstå med kort varsel.

Försvarsmaktens logistiksystem möjliggör försvarssystemet, dess helheter för mark-, sjö- och luftförsvar samt Försvarsmaktens gemensamma operativa förmåga som bildas av dessa.

Med logistiksystemet avses ett nätverk som består av Försvarsmaktens egen organisation samt dess nationella och internationella samarbetspartner. Logistiksystemet producerar materiel och övriga resurser som behövs för att utveckla prestationsförmågorna och för att möjliggöra verksamheten hos dem som använder prestationsförmågorna, d.v.s. försvarsgrenarna och Försvarsmaktens övriga förvaltningsenheter. Huvudstabens logistikavdelning styr Försvarsmaktens logistiksystem. Försvarsmaktens logistikverk ansvarar för planering och verkställande av logistiksystemets funktioner.

Logistiksystemets delar

Logistiksystemet kan delas in i fyra delar som utgör grunden för stödet för försvarssystemets utveckling och gemensamma operationer.

Uppbyggnad och underhåll av prestationsförmågor

Uppbyggnad och underhåll av prestationsförmågor innebär skapande av militära prestationsförmågor enligt försvarssystemets behov samt underhåll av dessa prestationsförmågor under hela deras livscykel. Kännetecknande för utvecklandet av prestationsförmågor som består av Försvarsmaktens trupper och deras materiella beredskap är långsiktighet och målmedvetenhet. Försvarsmateriel används vanligen under långa perioder och därmed är det viktigt att i anskaffningsskedet granska bl.a. möjligheterna att underhålla och utveckla materielen samt vilka kostnader som är förknippade med detta under materielens hela livscykel.

Inom försvarsförvaltningen pågår kontinuerligt flera projekt som syftar till att utveckla prestationsförmågorna. De viktigaste av dem är för tillfället två strategiska projekt. Målsättningen med F-35-projektet är att ersätta prestationsförmågan hos Flygvapnets Hornetjaktplan, som åren 2025–30 kommer att tas ur bruk, med nya mångfunktionella jaktplan. F-35-jaktplanen kommer i användning hos Flygvapnet under åren 2026–30. Inom ramen för projektet Flottilj 2020 kommer sju av Marinens fartyg som tas ur bruk att ersättas med fyra multirollkorvetter. Fartygen kommer att tas i bruk senast 2029.

Stöd för stridssystemet

Stöd för stridssystemet omfattar åtgärder för att säkerställa logistiksystemets omedelbara stöd för Försvarsmaktens operationer. Stödet måste vara flexibelt och det ska kunna svara på snabba ändringar i Försvarsmaktens beredskapsläge. Arméns, Marinens och Flygvapnets underhållssystem, som omfattar de stridande truppernas materiella och övriga behov och verkställer de kompletteringar som trupperna behöver, hör ihop med logistiksystemet via underhållsregementena som är underställda Försvarsmaktens logistikverk.

De moderna underhållstrupperna är modulära, vilket innebär att de till sin prestationsförmåga och sammansättning är likadana vid alla försvarsgrenar. De är mobila och deras utrustning och skydd uppfyller de krav som ställs av ett modernt stridsfält. Underhållstrupperna har, i enlighet med Försvarsmaktens lagstadgade uppgift, förmåga att delta i mottagande av internationellt bistånd genom att stöda de till Finland inkallade utländska truppernas verksamhet sida vid sida med Försvarsmaktens egna trupper.

Det integrerade stödnätet

Det integrerade stödnätet bygger grunden för logistiksystemets beredskap. Typiskt för logistiksystemet är att bygga samarbetsnätverk, både nationellt och internationellt. Försvarsmakten strävar inte efter att själv producera alla de resurser som krävs för dess verksamhet, utan samarbetspartner från den offentliga och den privata sektorn både i Finland och utomlands producerar försvarsmateriel och övrig materiel samt stödtjänster. Dessa stödnätverk stärker logistiksystemets uthållighet i strid och det finländska samhällets övergripande krisberedskap i och med att olika aktörer i samhället redan under normala förhållanden bidrar till att göra Försvarsmaktens verksamhet möjlig.