Forskning
Forsknings- och utvecklingsavdelningen vid Centret för militärmedicin planerar, verkställer och koordinerar forskning inom militärmedicin samt utveckling av forskningsmetoder och medicinalvårdssystem. Forsknings- och utvecklingsverksamheten stöder verkställandet av Försvarsmaktens centrala uppgifter.
Forsknings- och utvecklingsavdelningen fungerar som ett kompetens-, utbildnings- och forskningscentrum för skyddsmedicin som en del av Kompetenscentret för biologiska hot och ingår i samarbetsnätverket för att bekämpa allvarliga kemiska hot. Avdelningen upprätthåller, i samarbete med Försvarsmaktens ansvarsområde för skydd, övriga myndigheter samt nationella och internationella aktörer, Försvarsmaktens beredskap för biologisk och kemisk skyddsmedicin. Vidare stöder forsknings- och utvecklingsavdelningen Specialavdelningen för skyddstjänsts och det mobila diagnostiska CBRN-fältlaboratoriets prestationsförmåga genom att utveckla laboratoriets identifikationsmetoder och genom att utbilda specialtrupper till laboratoriet för krissituationer och internationella krishanteringsuppgifter.
Biologiska hot och forskning kring dem
Med ett biologiskt hot avses en situation där en mikrob eller ett biologiskt ämne förorsakar en pandemi som inte kan hanteras inom ramen för normal verksamhet. Det kan vara fråga om naturlig eller avsiktlig spridning av en sjukdomsalstrare. Kompetenscentret för biologiska hot är en gemensam sakkunnigorganisation för Centret för militärmedicin, Institutet för hälsa och välfärd och Livsmedelsverket.
Kompetenscentret för biologiska hot undersöker mikrober som utgör ett biologiskt hot, utvecklar metoder för att snabbt kunna upptäcka dessa hot samt utbildar experter inom hälsovård och naturvetenskaper i att bedöma och avvärja hot i förväg. Den verksamhet som Forsknings- och utvecklingsavdelningen vid Centret för militärmedicin bedriver vid kunskapscentret lägger tyngdpunkten på hot som sprids avsiktligt.
Det finskspråkiga radioprogrammet Tiedeykkönen (4.1.2019) som behandlar biologiska hot finns på Yle Arenan.
Projektet för biologisk säkerhet i Tanzania
2014 inledde Kompetenscentret för biologiska hot ett projekt för biologisk säkerhet i Tanzania. Som samarbetspartner fungerar Tanzanias jordbruksministerium. I Tanzania utbildas lokala sakkunniga och myndigheter i att identifiera biologiska hot och smittsamma sjukdomar med metoder som är snabba och kan användas på fältet. Vidare ges också utbildning i hur man hanterar biologiska risker i laboratorieförhållanden.
Att stärka den lokala kompetensen gällande biologisk säkerhet minskar risken för eventuella globala biologiska hot i och med att risken för att epidemier ska uppkomma i området minskar. Samtidigt stärker projektet Försvarsmaktens förmåga att identifiera biologiska hot. Centret för militärmedicin ansvarar för det praktiska genomförandet av projektet.
Projektet för biologisk säkerhet i Tanzania finansieras av Utrikesministeriet och är Finlands bidrag till det globala samarbetsprogrammet för hälsosäkerhet (Global Health Security Agenda, GHSA) som inleddes 2014.
Övriga forskningsprojekt
Målsättningen med Centret för militärmedicins forsknings- och utvecklingsverksamhet som stöder Försvarsmakten är att producera information om hälsorisker som kan äventyra truppernas och individernas prestationsförmåga samt om hur dessa risker kan förebyggas.
- Forskningen i mental hälsa lägger tyngdvikten på tidig identifiering av störningar som hotar den psykiska funktionsförmågan samt på identifiering av faktorer som inverkar på dessa störningar, såsom försämring av sömnkvaliteten och stress. För att säkert och framgångsrikt kunna slutföra militärtjänstgöringen krävs förmåga att i snabb takt lära sig nya saker och att uthärda olika stressfaktorer. Utgående från forskningen utarbetas olika enkäter och mätinstrument för självutvärdering.
- Skador i stöd- och rörelseorganen är en av de vanligaste orsakerna till frånvaro och till att tjänstgöringen avbryts. Forskningen rörande stöd- och rörelseorganen undersöker hurdana och hur vanliga dessa skador och olyckor som leder till dessa är, samt utreder sätt att förebygga sådana skador och olyckor.
- Luftvägsinfektioner ger upphov till mycket sjukfrånvaro. Gällande infektionssjukdomar utreder man förekomsten av dem och utvecklar metoder för igenkänning som kan användas för att identifiera sjukdomsalstrare vid garnisonernas hälsostationer och i fält. Metoderna kan också användas för att påvisa sjukdomsalstrare som utgör biologiska hot.
- Forskningen inom flygmedicin har som sin centrala målsättning att upprätthålla militärpiloternas funktionsförmåga under hela deras karriär. Ett annat viktigt forskningsområde är utveckling av utbildningsmetoder och nödåtgärder för situationer där kabintrycket plötsligt försvinner och det uppstår syrebrist då man flyger på hög höjd. De nya skärmarna på visiret till militärpiloternas hjälmar ställer nya krav på synsinnet och man jobbar med att ta fram nya metoder som kan användas vid urvalsgranskningarna av militärpiloter för att säkerställa att de har tillräckligt bra syn.
- Forskningen i dykmedicin strävar efter att förbättra dykarens operativa funktionsförmåga under vattnet och vid vattenytan, i synnerhet i kyliga förhållanden. Vidare utvecklas metoder för mätning av livsfunktioner under dykning.
Forskningsfinansiering 2025
Centret för militärmedicin stöder forskning som betjänar Försvarsmaktens och medicinalvårdens huvuduppgifter. Då beslut om finansiering fattas beaktas även forsknings- och utvecklingsuppgifter som har beordrats i Försvarsmaktens verksamhetsplan.
Ansökningstiden för forskningsprojekt för 2025 går ut den 29.2.2024 kl. 16.00. Närmare information finns i sökanvisningarna (på finska).
Publikationer
- Publikationer år 2020
- Publikationer år 2019
- Publikationer år 2018
- Publikationer år 2017
- Publikationer år 2016
- Publikationer år 2015
- Publikationer år 2014
- Publikationer år 2013
- Publikationer år 2012
- Publikationer år 2011
- Publikationer år 2010
- Publikationer år 2009